Offentlig upphandling som klimatpolitiskt styrmedel

Innovationsprojektet ”Offentlig upphandling som klimatpolitiskt styrmedel” finansieras av Vinnova och leds av IVL Svenska Miljöinstitutet. Bjerking har bidragit till projektet genom två rapporter.

Kommuners klimatmålsarbete

Många kommuner har ambitiösa klimatmål och upphandling är ett viktigt verktyg för att minska klimatpåverkan. I denna rapport utreds kopplingen däremellan. Syftet är att kartlägga på vilket sätt och i vilken omfattning klimatmål i upphandling görs i kommuner.

I denna rapport besvaras följande frågeställningar:

• Hur ser kommunernas klimatmål ut? Vilka är utgångspunkterna?
• På vilket sätt och i vilken omfattning finns klimatmål för upphandling och inköp?

För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi utgått från fyra svenska kommuner; Göteborgs Stad, Malmö stad, Umeå kommun och Uppsala kommun.

De fyra studerade kommunerna har brutit ner sina övergripande klimatmål på olika sätt för att omfatta upphandling och inköp. Vissa kategorier återkommer, nämligen Bygg & anläggning, livsmedel och fossilbränslefria transporter. Kommunernas klimatarbete har alltså fått genomslag framför allt inom ett fåtal inköpskategorier och inte nödvändigtvis genomgående för samtliga inköp. I övrigt kopplas klimatpåverkan från inköpen direkt till klimatmålen för kommunorganisationen (där de ingår i scope 3) och flera har nyligen genomfört en kartläggning av nuläget genom t.ex. miljöspendanalys, för att kunna använda som baseline vid måluppföljning.

Prioritering av produktkategorier och klimatkrav utifrån potentiell klimatnytta

Bjerking har tagit fram en rapport som syftar till att underlätta för upphandlare att ställa effektiva klimatkrav genom att prioritera bland produktområden och klimatkrav utifrån potentiell påvisbar klimatnytta. Upphandling kan vara ett kraftfullt verktyg för att nå klimatmålen. Då resurserna ofta är knapphändiga är det av stor vikt att de läggs på de områden och typer av krav som ger störst klimatnytta.

Rapporten ger en vägledning kring fyra produktkategorier som brukar hamna i topp i kommuners miljöspendanalyser. För respektive område ges rekommendationer kring vilka typer av klimatkrav som har potential att ge störst klimatnytta. Rekommendationerna kan sammanfattas enligt nedan:

• Bygg & anläggning. För nybyggnad och tillbyggnad: Ställ krav utifrån gränsvärden för byggskedet och energiprestandakrav för driftskedet. För ombyggnad: Ställ krav på förbättring jämfört med eget referensvärde. För anläggning: Ställ krav på förbättring jämfört med projektspecifikt basfall, alternativt fokusera på de största posterna; - masshantering/transporter, betong, asfalt och stål.
• Transporter. Ställ krav på andel förnybart drivmedel och på drivmedlets växthusgasutsläpp. Ställ även krav på fordonen för att säkerställa att de är anpassade efter hög klimatprestanda och kravställ viss andel miljöfordon för att säkerställa lagefterlevnad.
• IT/Telekom. Upphandla återbrukad IT-utrustning och robusta produkter med långa garantitider. Efterfråga system för recirkulering och miljövarudeklarationer på nya produkter. Kravställ energieffektivitet i datalagring och serverhallar.
• Livsmedel. Välj råvaror med låg klimatpåverkan. Minska andelen animalier och öka inblandningen av säsongsanpassade vegetabilier. Ställ råvaruspecifika klimatkrav och fokusera kraven på animaliska produkter. Arbeta för minskat matsvinn.

Vinnova-projektet drog igång 2019 och Bjerking kopplades in 2022. Projektet avslutas hösten 2023.

Projektresultaten kommer att redovisas på hemsidan om klimatanpassad och cirkulär upphandling: Klimatanpassad och cirkulär upphandling - IVL.se (upphandlingspanelen.se)

Läs mer på IVL:s sida och ta del av inspelningar från slutseminariet där båda rapporterna presenteras

Beställare: IVL Svenska Miljöinstitutet