Bjerkings klimatfond

Bjerkings klimatfond är vårt sätt att klimatkompensera. För varje ton koldioxidekvivalenter som orsakas genom våra resor, energianvändning och stora inköp avsätts en summa som minst motsvarar kostnaden för de bästa CDM-projekten (gold standard).

Fonden ska bidra till att nya lösningar och arbetssätt skapar klimatförbättringar i våra uppdrag som annars inte hade kommit till stånd. När vi sen delar slutsatserna vidare till andra och implementerar kunskapen i ytterligare projekt blir potentialen långt större än om vi hade klimatkompenserat på traditionellt sätt. Det visar de klimatfondsprojekt vi hittills genomfört.

Är du en av våra kunder och vill göra en extra insats för klimatet? Tveka inte att kontakta oss.

 

 

Kontakt

Robert af Wetterstedt

Specialist Hållbarhet

Stockholm

010-211 85 95

robert.af.wetterstedt@bjerking.se

Våra klimatfondsprojekt

Kolsänkor i staden

Utformning av grönytor i staden för att maximera kolinlagring.

Kan vi utforma grönytorna i staden för att maximera inlagringen av kol? Hur bygger vi upp jorden på bästa sätt? Vilka växter bör vi välja? Hur ska planteringen bäst skötas? 

Det här projektet är en förstudie till ett forskningsprojekt med syfte att öka förståelsen för hur val av grönyta kan påverka kolinlagringen med tanke på växtval, växtbäddsuppbyggnad och skötsel. Projektgruppen, bestående av Agnes Sandström, Disa Löfvendahl, Lisa Henningsson och Karin Winroth har haft kontakt med SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) för att knyta nya kontakter via nätverk inom Uppsala klimatprotokoll.

Målet med forskningsprojektet är att:

  • skapa ett ”recept” för de mest effektiva grönytorna
  • sprida argument och information baserade på forskning och fakta

Läs mer i sammanfattning från webbinarium om kolinlagring

Klimatfärdplan Uppsala

Hur kan vi bygga nya bostäder, sjukhus och skolor och samtidigt drastiskt minska våra utsläpp? Projektet Klimatfärdplan Uppsala ska resultera i hållbara framtidslösningar, men för att det ska lyckas behövs data – detaljerad, korrekt och i stora mängder. 

I detta projekt har vi sammanställt hur våra vanligaste byggnader påverkar klimatet. Bjerking har gjort livscykelanalysberäkningar i One Click LCA, ett analysverktyg med information från byggnadsprojekt över hela världen. Indata till beräkningarna hämtades från den fördjupade översiktsplanen för de sydöstra stadsdelarna i Uppsala, forskning samt egna projekt.

All data ska bli tillgänglig i Klimatfärdplan Uppsala så att även forskare, studenter och många andra företag och organisationer kan få nytta av den i sitt eget klimatarbete. Det kan användas för att utvärdera hur bland annat olika byggnadsmaterial, teknik och arkitektur kan påverka Uppsala kommun och klimatet i framtiden så att vi med stor säkerhet kan slå fast hur vi behöver bygga, bo och verka för att nå klimatmålen. 

Bjerkings bidrag till Klimatfärdplan Uppsala finansieras genom Bjerking Klimatfond.

Läs mer om Klimatfärdplan Uppsala på kommunens hemsida
 

Sätra – klimatbantning i anläggningsprojekt

Sätra är en ny stadsdel som ska byggas strax utanför Västerås och där kommunens hållbarhetsambitioner är höga. Vi använder medel ur Bjerkings klimatfond för att beräkna vilken klimatvinst som skulle kunna erhållas genom att göra några förändringar i entreprenaden. Vi har valt ut fyra områden: 

  1. Byte till ”grön asfalt” 
  2. Använda VA-rör med minst klimatpåverkan 
  3. Använda KC-pelare med klimatneutral komponent 
  4. Ersätta all diesel i entreprenadmaskinerna med HVO100 

Beräkningarna görs i ett verktyg som heter One Click LCA. 

Bild till höger: Förslag på hur vattenparken på Sätra kan komma att se ut. Illustration: Tovatt Architects & Planners och Mandaworks AB

Klimatkonsekvenser av masshantering, Magasin X

Vid grundläggning av byggnader krävs ofta schaktning i marken. Beroende på hur rena jordmassorna är och vilken verksamhet som ska bedrivas i byggnaderna kan massorna ibland återanvändas på platsen, eller på en annan plats där fyllnadsmassor behövs. Hur rena jordmassorna måste vara för återanvändning styrs av miljökvalitetsnormer men också av beslut från lokala myndigheter. Vid grundläggning av Magasin X, som Vasakronan bygger vid centralstationen i Uppsala, har miljönämnden ställt strängare krav än vad kommande verksamhet kräver enligt miljökvalitetsnormerna, med syfte att skydda grundvattnet. Detta har påverkat mängden transportarbete för att hantera ursprungliga och nya massor

Vår analys visar att det i detta fall skulle gå att minska klimatpåverkan med 20 procent och samtidigt skydda grundvattnet genom att dela upp fastigheten i två åtgärdsmål: ett som rör marken under byggnaden för att skydda grundvattnet och ett som rör marken runt byggnaden för att skydda människors hälsa. På så sätt minskas behovet av schaktning och transporter av både förorenad jord och ny fyllning, samt den mest klimatpåverkande faktorn enligt studien - deponering. Ju mer mark som inte täcks av byggnader, desto större kan klimateffekten bli av att dela upp en fastighet i två åtgärdsmål. Vi konstaterar också att det är viktigt att välja deponier nära byggarbetsplatsen och att välja bränslen med låg klimatpåverkan.

Klimatpåverkan av masshantering för Magasin X i storleksordning (störst först):

  • Deponering
  • Transporter
  • Produktion av ny fyllning
  • Grävmaskinsarbete

Ta del av rapporten

LCA-rapport för Cederhusen

Veidekke Bostad och Bjerkings klimatfond har gemensamt drivit ett utvecklingsprojekt där en livscykelanalys har utförts för att kunna jämföra klimatpåverkan för den bärande trästommen från fyra olika tänkbara leverantörer.

Ta del av LCA-rapporten här